Vad är ett riktigt bra bryggverk?
Enligt mig ska det vara billigt, ha hög kapacitet, ta lite plats, kunna brygga både små och stora satser, vara enkelt att hantera, enkelt att diska, ha hög effekt för kortare bryggtid med mera..
Det bryggverk jag kommer att beskriva i det här inlägget är i princip identiskt med mitt tidigare bryggverk men skillnaderna är:
- Den lösa falskbottnen i plast ersätts av en hink-i-hink-lösning
- Nu även kokar man i den yttre hinken. I mitt tidigare bryggverk använde jag en rostfri kittel på 50 liter att koka i. Problemet med kitteln är att den inte är staplingsbar ihop med mäskhinken.
- Det tidigare bryggverket använde två pumpar: en för recirkulation och en för omblandning under falskbotten. Den senare behövs inte längre om bara effekten inte är för hög.
Det handlar alltså om ett bryggverk helt i plast, och nu kanske en del rynkar på näsan och tänker "måste vara rostfritt! ROSTFRITT!!". Min uppmaning till dig är att sansa dig och att istället undersöka om det kanske kan fungera. Även om PVC-slangar och de flesta andra plaster tappar formen vid höga temperaturer så är jäshinkar tillverkade av HDPE-plast som klarar 110 grader "kortare tider". Hur lång en "kortare tid" är vet jag inte, men jag har kokat öl i jäshink säkert ett 20-tal gånger utan att hinken har gått sönder eller deformerats. Plast har ju fördelar som att det är billigt och lätt att bearbeta. Att sen hinkarna också är staplingsbara gör att man kan stapla ihop bryggverket när man inte använder det. Det tycker jag är väldigt värdefullt då jag har ont om plats ändå på hyllan i bryggeriet.
En viktig aspekt med det här bryggverket är att när man väl har byggt styrenheten till bryggverket så kan man lätt uppgradera storleken på bryggverket genom att skaffa två större hinkar. Här har jag utgått från 15-litershinkar, men även 30-liters och 60-liters funkar bra. För 60-litersversionen rekommenderar jag kontaktor, trefas och fler värmeelement, annars tar det för lång tid att värma vatten/vört. Sen när man väl har 15-litersversionen, 30-litersversionen och 60-litersversionen, ja då kan man välja utifrån hur mycket man vill brygga.
Nedan kommer lite ritningar och bilder på bryggverket som det ser ut nu. Jag ber om ursäkt för de väldigt breda bilderna, men de blir för svåra att läsa om jag gör dem mindre.
 |
Det här utförandet är i princip det jag bryggde med nu i helgen. Tyvärr pendlar mäsktemperaturen ganska mycket och det är omständigt att recirkulera för hand. När värmaren slås på ökar temperaturen väldigt snabbt och man behöver recirkulera några tillbringare för att temperaturen ska fördelas genom maltbädden. Fördelen med det här utförandet är ju dock att ingen styrning och ingen pump behövs, billigt! |
 |
Det blivande utseendet |
 |
Kopplingsschemat för styrningen |
 |
Samma kopplingsschema som ovan fast med en kontaktor mellan reläet och elementet för högeffektsläget. För lågeffektsläget används dock bara reläet i STC:n. Kontaktorn i kopplingsschemat är en 3-faskontaktor vilket möjliggör fler element ifall man t.ex. skulle använda betydligt större hinkar. I mitt tidigare bryggverk hade jag fyra element i en 60-litershink. Vid lågeffekt användes två element. Vid högeffekt användes 3 element, ett lågeffektselement måste dock vara avstängt vid högeffektsläget, därför blir det totalt 4 element. |
 |
Den här bilden kommer från Bryggapa/Mats Staffansson, skaparen av programvaran till
STC 1000+, STC 1000 OVBSC (BREW) m.m. Bilden visar hur effekt, tid och temperatur programmeras i STC:n. Nedanför kommer jag att lista upp de inställningar jag rekommenderar och som gör bryggdagen lite enklare och ölen lite godare. |
Programinställningar i STC 1000 BREW
|
Morgans rekommendation |
Funktion |
Tillåtet
intervall |
Sd |
0 |
Strike delay |
0-999 minutes |
St |
valfri
inmäskningstemp |
Strike water
setpoint |
-40.0 to 140°C or
-40.0 to 250°F |
SO |
200 |
Strike output
(also used to reach hotbreak and between mash steps) |
0-200% |
Pt1 |
valfri
mäsktemp |
Mash step 1
setpoint |
-40.0 to 140°C or
-40.0 to 250°F |
Pd1 |
valfri
mäskstegslängd |
Mash step 1
duration |
0-999 minutes |
Pt2 |
valfri
mäsktemp |
Mash step 2
setpoint |
-40.0 to 140°C or
-40.0 to 250°F |
Pd2 |
valfri
mäskstegslängd |
Mash step 2
duration |
0-999 minutes |
Pt3 |
valfri
mäsktemp |
Mash step 3
setpoint |
-40.0 to 140°C or
-40.0 to 250°F |
Pd3 |
valfri
mäskstegslängd |
Mash step 3
duration |
0-999 minutes |
Pt4 |
valfri
mäsktemp |
Mash step 4
setpoint |
-40.0 to 140°C or
-40.0 to 250°F |
Pd4 |
valfri
mäskstegslängd |
Mash step 4
duration |
0-999 minutes |
Pt5 |
valfri
mäsktemp |
Mash step 4
setpoint |
-40.0 to 140°C or
-40.0 to 250°F |
Pd5 |
valfri
mäskstegslängd |
Mash step 4
duration |
0-999 minutes |
Pt6 |
valfri
mäsktemp |
Mash step 4
setpoint |
-40.0 to 140°C or
-40.0 to 250°F |
Pd6 |
valfri
mäskstegslängd |
Mash step 4
duration |
0-999 minutes |
PO |
100 |
Mashing output |
-200 to 200% |
Ht |
98 |
Hot break
temperature |
-40.0 to 140°C or
-40.0 to 250°F |
HO |
100 |
Hot break output |
-200 to 200% |
Hd |
0 |
Hot break duration |
0-999 minutes |
bO |
100 |
Boil output |
-200 to 200% |
bd |
valfri
koktid |
Boil duration |
0-999 minutes |
hd1 |
valfri
humlegivatid |
Hop alarm 1 |
0-999 minutes |
hd2 |
valfri
humlegivatid |
Hop alarm 2 |
0-999 minutes |
hd3 |
valfri
humlegivatid |
Hop alarm 3 |
0-999 minutes |
hd4 |
valfri
humlegivatid |
Hop alarm 4 |
0-999 minutes |
tc |
|
Temperature
correction |
-5.0 to 5°C or
-10.0 to 10.0°F |
APF |
|
Alarm/Pause
control flags |
0 to 511 |
PF |
|
Pump control flags |
0 to 31 |
Pd |
20 |
Set heating period
interval |
1.0 to 20.0
seconds |
cO |
|
Manual mode output |
-200 to 200% |
cP |
|
Manual mode pump |
0 (=off) or 1
(=on) |
cSP |
|
Manual mode
thermostat setpoint |
-40.0 to 140°C or
-40.0 to 250°F |
ASd |
100 |
Safety shutdown
timer |
0-999 minutes |
rUn |
|
Run mode |
OFF, Pr (run
program), Ct (manual mode thermostat), Co (manual mode constant output) |
 |
Större än så här är inte bryggverket. Dödutrymmet mellan hinkarna är på 3 liter, vilket innebär att det inte går att få ut jättestark vört vid väldigt små satser. Som jämförelse kan dock sägas att sista gången jag bryggde använde jag 3,5 kg malt och fick ut 13 liter med OG 1.055. Det bör då bli en brygghuseffektivitet på 68%, vilket är ok med tanke på att ett halvt kilo var karamellmalt och att lite vört försvann med druven efter koket. Jag räknade med att varje kilo malt innehåller 300 öchslepunkter. |
 |
För närvarande använder jag ett av mina gamla välanvända värmeelement. Med effektreglering bör det inte bli så här mycket beläggning på elementet i fortsättningen. Jag behöver ännu installera ett element till. |
 |
Jag använder vattenkokarelement då de fungerar bra och bara kostar 49 kr/st (för en ny vattenkokare på Rusta) |
 |
Innerhinken borrade jag upp på 5 minuter, hålen längst ut mot kanten är viktiga eftersom det annars blir vört liggande kvar där. Jag har ännu inte monterat dit den övre kranen men det kommer. |
 |
Här ligger locket på som används som stöd att ställa innerhinken på vid avrinning/lakning. Att det blev två hål var bara för att jag ville få bort en kladdig klisteretikett. Jag har ännu inte borrat hål längst ut mot kanten. De behövs eftersom det blir ganska tätt mellan innerhinken och locket och därför rinner dåligt. |
 |
Så här ser det ut vid avrinning/lakning. Så fort innerhinken är upplyft kan man börja värma vörten mot kok. Det är dock viktigt att lyfta bort lock och innerhink innan det börjar koka, annars har man nog ett mäktigt överkok. |
Jag hoppas att det går att följa hur jag tänkt i det här inlägget. Om du som läser har några synpunkter eller frågor är du välkommen att höra av dig med en kommentar till inlägget eller med ett mejl till: morgan.ingemarsson (snabel-a) gmail.com.
Uppdatering 2017-04-09:
Inför gårdagens två bryggningar monterade jag först en plastbricka runt värmeelementet på utsidan av hinken så att packningen har ett tjockare underlag och håller tätt.
Den här gången använde jag STC1000 Brew inkl en pump. Det fungerade bra, dock fick jag använda en påsklämma på slangen efter pumpen för att strypa ner flödet så att vörten hann rinna igenom. Detta eftersom jag inte monterat dit den övre kranen än vilken skulle kunna användas för att strypa flödet. Det är dock inte helt säkert att den övre kranen kommer att få plats. Det bästa är nog att styra varvet på pumpen med dimmern istället, men den är än så länge lite svåråtkomlig inuti min styrlåda.
Då jag ännu inte monterat in ett andra värmeelement i hinken så verkar det som att vörten bränner när jag börjar koka, det kommer små rökpuffar med en bränd doft. Så jag kokade i en kastrull istället.
För att inte få för stora svängningar i temperatur under mäskningen ändrade jag värdet SO till 30% med ett Pd på 20 sekunder. Jag fick väldigt lågt utbyte igår (50% & 67%). Nu bryggde jag visserligen lite starkare öl och jag lakade väldigt lite, men jag måste lära mig hur jag ska pricka rättoch få ut mesta möjliga.
Uppdatering 2017-09-27:
När jag bryggde min Saffranspannkake-öl (
http://bruggarn.blogspot.se/2017/09/) för två veckor sen kom jag upp i en brygghuseffektivitet på 74% vilket jag tycker är helt ok. Om jag skulle spätt ut vörten efter kok (eller lakat lite längre) skulle jag ha kunnat få ihop 19,5 liter med ett OG på 1.048. En 30-litersversion av bryggverket skulle antagligen kunna brygga ca 40 liter öl.