fredag 12 december 2014

Välkommen!

Välkommen!

Nu när jag har plöjt ner så otroligt mycket tid i denna hobby som kallas hembryggning tänkte jag att jag kanske kan hjälpa någon att slippa uppfinna hjulet igen. Även om det har varit roligt att lära sig allt om hembryggning via de tre stora forum jag följer: shbf.se, humle.se & bryggforum.nu, så har jag också lärt mig att man måste sålla väldigt hårt innan man hittar de riktiga guldkornen. Det här med att läsa på forum var nytt för mig och efter ett tag kom jag till en enda viktig slutsats: det finns en väldig massa människor som uttalar sig även om de inte riktigt har koll. Konsten är alltså att kritisk till allt man läser tills man börjar känna igen de som faktiskt vet vad de pratar om.

Jag bjöds in till hembryggarvärlden av en god vän som tyvärr inte finns med oss längre. Hans passion för den här hobbyn inspirerade mig att börja och eftersom jag ännu håller på så är ju den här bloggen ett indirekt avtryck han gjort i den här världen. Vila i frid Per, du var en fin människa!

Det tog mig nog i alla fall 1,5 år att få till en riktigt bra metod för ölbryggning som ger bra öl varje gång. Det första man slås av när man börjar brygga öl är hur otroligt många moment som ingår och hur mycket tid en bryggning tar. eftersom jag är hyfsat praktisk av mig ville jag kapa ner tiden per bryggd liter och fick därför en dålig idé...

Istället för att brygga i kastruller på spisen (jag började direkt med maltbryggning förresten) tänkte jag att om jag ökade bryggvolymen skulle jag få ut mer öl per "arbetstimme". Jag köpte en begagnad varmvattenberedare, kapade av toppen, satte in extra värmeelement från en gammal tvättmaskin och bryggde ett par 45-literssatser. 45 liter är ganska mycket öl... om den sen inte heller är speciellt god blir inte saken bättre. Här nedan ser ni två bilder på åbäket.

En bild säger mer än tusen ord. Jag och min flickvän är ännu tillsammans...hon älskar verkligen mig...
Den här avloppspumpen från en gammal tvättmaskin använde jag för att pumpa runt vörten med.
Kylspiralen användes som en HERMS-coil då jag mäskade i en hink-i-hink bredvid. Allt var väldigt snillrikt men inte riktigt praktiskt.

 Till slut satt jag med väldigt mycket öl och ett bryggverk som var ganska besvärligt att göra rent. Bryggdagen var helt klart längre än om jag körde på spisen, fast jag hade iaf lyckats korta ner mängden tid per bryggd liter.

Nästa steg blev att börja brygga mindre satser på ca 12-14 liter, så att jag kunde förbättra kvaliteten på ölen genom att öva oftare. Vid det här laget hade jag läst väldigt mycket på forumen och tittat i timmar på Youtube hur folk brygger runtom i världen. Jag ville alltså brygga högkvalitativ öl med minsta möjliga insats, jag hittade snart rätt.

Stora kastruller är dyra och tar mycket plats. det finns många rostfritt-profeter på forumen som berättar vitt o brett om hur giftiga andra material är. Jag läser skeptiskt och är inte så nojig av mig. Jag läste att vanliga jäshinkar är av livsmedelklassad plast som "kortvarigt" tål 110°C. Helt plötsligt fanns det 30-liters kärl att brygga i som bara kostar en knapp hundring styck och som dessutom är staplingsbara! I bostadsrättsföreningens grovsoprum fanns en bur där man kunde slänga elektronikavfall, där hittade jag flera fungerande kasserade vattenkokare. Nedan följer några bilder på mitt nuvarande bryggverk.



Min nuvarande metod är följande: Jag mäskar i kylväskor. Efter mäskningen tippar jag över mäsken i lakhinken (mittenhinken på nedre vänstra bilden). I botten finns ett stekstänkskydd från IKEA för 19 kr och en vanlig plastkran. Den övre och undre hinken är båda utrustade med värmeelement. Den övre innehåller mäskvatten och lakvatten. Kvällen innan bryggdagen fyller jag hinken och stääller in timern så att lakvattnet är varmt lagom då jag går upp. När jag börjat laka och vörtnivån täcker värmeelementet i kokhinken slår jag på den för att komma upp i kok så snabbt som möjligt. Jag använder inte längre vörtkylare utan kör "no-chill". Efter vörtkoket häller jag över den kokheta vörten på en jäshink som jag sen stänger till nästan helt med locket. Stänger man locket helt kan det flyga loss då luften ovanför vörten expanderar då den värms upp. Sen får vörten svalna till dagen efter då jästen tillsätts och vörten vispas ordentligt med min elvisp för syresättning. Det fina med den här metoden är att den är enkel, billig och jag behöver inte hålla på med starsan eller liknande, den kokheta vörten pastöriserar hinken. Sen jag började med den här metoden har jag inte haft några problem med infektioner. Värt att nämna är att med no-chill metoden får man senarelägga humlegivorna då vörten är het längre. Jag brukar bitterhumla i jäshinken (alltså vid flame-out) och vill jag ha humlearom så torrhumlar jag en eller två veckor innan buteljering. Jag tappar aldrig om till sekundär hink, bara direkt från primärhink till hinken jag buteljerar från. Jag har dessutom slutat använda vattenlås. Numera jäser jag i Julas 15-liters hinkar som är billiga och praktiska. Jag sätter på locket ordentligt sen lyfter jag upp en centimeter på ena sidan. Det är fortfarande inte öppet in i hinken men koldioxid lyckas ta sig ut.

Min jäskyl som visar de praktiska JULA-hinkarna.
Efter några veckor är det dags för buteljering. Då jag alltid sköljer ur flaskor direkt efter jag tömt dem så är de hyfsat rena inuti. Jag ställer in så många jag kan i diskmaskinen och kör igång den. Självklart kan inte flaskorna diskas i maskinen då vattnet inte kommer åt upp i flaskorna, men eftersom de var rena innan behöver de nu bara pastöriseras i ångan. Detta sker under torkningen i slutet av diskprogrammet då temperaturen är hög och fuktigheten 100%. Jag använder min HLT (övre hinken i bryggverket) att buteljera ifrån. för att pastörisera den slänger jag i lite vatten, kapsylerna och silikonslangen och slår på värmen. När det kokat ett par minuter är det bara att tappa över ölet från jäshinken till min HLT, blanda i lite sockerlag och börja buteljera. Då står HLT:n på diskbänken ovanför diskmaskinen och jag fyller flaskorna på diskmaskinsluckan. Jag plockar alltså ut flaskorna en efter en då jag behöver en ny. Allt spill hamnar på luckan och därmed i diskmaskinen då jag är klar. Jag slipper torka golvet.

Så här ser det ut när man buteljerar
Jag hoppas att detta inspirerar någon. Jag är säker på att några kommer förundras/förfäras över att jag inte använder någon som helst starsan/rengörare och jag svarar gärna på frågor.


1 kommentar: